jag lever fortfarande, har inte dött eller blivit överkörd eller fått svininfluensan eller så. även fast det sistnämnda förmodligen kommer drabba mig. och jag var man nog att säga nej när moder frågade om jag ville vaccinera mig, får man det så får man det liksom.

nu har jag gått i trean i en vecka, det känns underligt. jag vill inte bli stor. äkta ångest kallas det. tänkt då vilken fyrtioårskris jag kommer ha när det blir dags för den, hehe. om jag nu inte dör av svininfluensan vill säga

just för ögonblicket städar jag mitt rum, eftersom jag insåg att man behövde karta och kompass och tina turner för att hitta genom röran. ochja, det är jobbigt !

jag vill ha höst nu. dricka te och ha halsdukar och mysa sönder, nivet?