SÄGER DU ATT DU ÄR MIN VÄN SÅ ÄR DU KANSKE DET

EFTER ATT HA avnjutit en delikat middag på abbas(nej, inte ABBA, abba) fiskbullar i hummersås och lite kokt potatis sitter jag här och undrar varför det finns en bit kvar av kladdkakan jag bakade i söndags?

DAGS ATT GÖRA något åt det. mer verkstad och mindre snack som det så fint heter fast i en annan ordning.

ÅTERKOMMER

(rubriken har för övrigt inget att göra med texten eftersom jag inte betraktar maten och diverse kladdkakor som mina vänner. bara ibland kanske. men inte för ögonblicket)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback