DET FINNS EN FARA I ATT ALDRIG HITTA VÄGEN

alltså, vad ska jag säga. jag puttrade ut på en liten joggingrunda imorse. klockan tio. trodde på fullaste allvar att jag skulle bli tvungen att krypa hela vägen. MEN ICKE. jag överlevde. placerade mig i liggande ställning på hallgolvet när jag kom hem och fick ett glas vatten av syster. sen var jag på topp igen. skönt. satsar på toppformen. nu ska jag duscha och raka benen. det ni. 
 
nöjd? blek? vit? menvisst.

såna som vi med lyckan mitt i sorgen
vi ställer frågor och jag är trött på mina svar
men du finns i mina drömmar när jag sover
jag vill förändra nån av oss
men jag vet inte hur man gör


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback