att gömma sig bakom det trygga. att vara anonym. jag önskar jag kunde förstå vad som lockar. varför man sitter och skriver onödigt elaka kommentarer som man inte ens kan stå för. jag tänker inte säga att jag inte tar åt mig - för det gör jag. det svider så jävla mycket att en människa som uppenbarligen inte gillar det jag gör kan sitta och skriva skit till mig utan att behöva stå för det sedan. ja, det är fegt. men det spelar ingen roll. jag blir ledsen ändå. det hade kanske varit mindre jobbigt om det hade funnits ett namn. om någon, med ett litet uns av stolthet hade kunnat skriva detdär inte så snälla men ändå kunnat stå för det. varit rakryggad. men det trygga lockar. och vågar man inte stå för vad man säger så är det en säkerhet att få slippa fylla i dendär namnrutan. med det här inlägget vill jag egentligen bara säga att jag blir ledsen när sådana kommentarer dyker upp här. man kan inte vara älskad av alla, men det skulle vara lättare att förstå skiten om jag visste vem som hade skrivit det.
för på mig rinner det inte av - det sitter kvar. som klister.

godnatt