En sanning är mer sann än alla andra sanningar : Utan mina föräldrar hade jag inte funnits.
Så enkelt är det.

Mina föräldrar har varit tillsammans ganska länge. Närmare bestämt sedan mamma var sjutton och pappa nitton. Om jag inte minns fel. Ganska fint, tycker jag. Som personer är de ganska olika. Pappa, som förövrigt heter Peter, är lite mer..förvirrad. Och ganska så galen, men på ett charmigt sätt. Plus att han har världens sämsta humor. Han är också världsbäst på att göra fattiga riddare, även fast det händer väldigt sällan, han är otroligt tekniskt, bäst i familjen på att åka offpist och en himla bra amatörsnickare. Han är den som har stått och skjutit långbollar med mig på en kall och tom fotbollsplan, den som har stått ut med alldeles för många motorstopp, lärt mig allt jag vet om datorer och så himla mycket mer. Jag älskar min pappa. Pappas flicka, det är jag det. Och det är jag stolt över, för min pappa är en himla bra pappa.

Sedan har vi mamma, Christin. Eller alla kallar henne Kicki. Hon är den som ser till att saker blir gjorda i den här familjen. Tvättar, lagar mat, städar, fixar, byter gardiner, ser till att vi andra inte sitter och pillar oss i naveln och så vidare. DET är beundransvärt. För jag skulle aldig klara av det. Ibland har hon en ganska kort stubin, och ibland är hon världens roligaste. Hon kan ha världens mest skruvade humor, precis som jag. Vi passar bra ihop. Medan pappa är den som har tränat fotboll med mig, så är mamma den som har stått där på sidan och hejat på. I ur och skur. Stöttat. Tröstat. Skrikit. Och blivit glad när det har gått bra. Precis som en riktigt, riktigt, riktigt bra mamma ska.

Utan mina föräldrar vet jag inte vem jag hade varit. De har stöttat mig så ofantligt mycket i olika situationer, bland annat för cirka ett år sedan när operationskarusellen var i full gång. Jag är skyldig dem så otroligt mycket att det aldrig kommer gå att betala tillbaka. Gång på gång på gång har de visat hur starka de är. Hur mycket man klarar tillsammans. Jag älskar dem, så enkelt är det.


Två ganska så charmiga kort från när jag var liten.